Köl-optimering Kommentar 2003-09-09 av Lars Ericson: Av Reidar Stolt, SWE 24 Denna artikel är ursprungligen skriven för Smaragdbladet, senare
omarbetad och publicerad i tidningen Segling. Nu i tredje upplagan för RB111 seglare. Att ha en köl som är lika fin som seglen blir allt vanligare i en entypsklass. Allt fler seglare intresserar sig för kölen och dess profil. Jag tänkte här göra en enkel beskrivning hur man fixar kölen. RB111 har lyckligtvis en blyköl vilket gör arbetet mycket enklare. Om man vill börja arbetet redan på hösten kan det vara ide att bygga ett hus runt kölen. Lättast är att bara svepa en press runt stöttorna, men vill man ha det lite mer ordentligt kan man använda frigolit och masonit. Med en värmefläkt kan man sedan hålla varmt trots minusgrader på utsidan. Nästa arbete blir att tillverka kölmallar. Bäst är att göra dem direkt på en bit plywood då en kopia av en pappers mall är något osäker. I en del klassregler står angivet vilken profil som gäller för köl och roder, även vilken tjocklek respektive sektion på kölen skall hålla. När jag första gången skrev denna artikel seglade jag en Smaragd. Så kölprofilerna som här är angivna gäller för den. (RB111 kölprofil är för mig okänd men dessa profiler fungerar bra med justering till rätt tjocklek). Tabell 1. visar längden i procent från 0-100. Tjockleken "t" är måttet vid varje längdmått också i procent. Alla dessa procenttal multipliceras med längden på den profil som skall tillverkas, och vi får L mm och t mm. På detta sätt kan man tillverka extra mallar, mellan sektion 1-2 och 2-3. Även mallar till rodret. Dessa finns i Tabell 2. (Profilerna gäller Smaragd men kan räknas om för RB111s profiltjocklek ). På en bit plywood, ca 10 cm längre än profilen, och 35 cm bred, ritas en centrumlinje. Linjen dras 5 cm innanför kanten. En annan linje ritas på tvären, 5 cm innanför kanten. Denna linje är profilens framkant, "nosen". Från denna linje avsätts nu alla längdmått. Vid varje längdmått avsätts vinkelrätt mot centrumlinjen tjockleken "t" .I nosen ritas en cirkel med radien enligt tabellens "nosradie". Vid varje punkt fäster man en liten spik. En latta böjs utanför spikarna och en linje ritas efter lattan. Nära nosen kan det bli svårt att böja lattan så man kan bli tvungen att rita lite på frihand, så linjen turar in med nosradien. Drag ur spikarna och såga efter linjen med en sticksåg. Lämna lite putsmån. Putsa mallen och fyll i centrumlinjen på mallens båda sidor. Vid ändarna bildas en hake som gör att mallen passar där längden stämmer på kölen. Det underlättar att ha två profiler på samma skiva, så nästa sektion ritas på samma sätt på skivans andra kant. Förstärk mallen på längden med en list på mitten. Nu skall kölen börja bearbetas. Börja med att slipa bort all gammal färg. Rita upp alla sektionerna parallellt med kölsulan. Kanten mellan skrov och köl syns bra när det är kondens på kölen. Rita en linje i mitten på kölens framkant. Alla dessa linjer kan man behöva fylla i under arbetets gång. Sedan skall bakre delen hyvlas. Hyvla bakkanten först med en surformhyvel tills den är rak och platt. Sedan hyvlas sidorna bak med en elhyvel tills den bakre delen blir jämn och rak. (Bakkanten skall vara minst 10mm tjock, enligt Smaragdens klassregler). Prova med mallarna så att det inte finns några knölar mellan nosen och bakkanten. Dessa hyvlas i så fall bort, men inte mer än nödvändigt. Det är jobbigt att spackla och slipa som du kommer att märka. Nästa fas blir spacklingen. Först måste man bestämma om man skall använda polyester- eller epoxy-spackel. Polyester bör inte spacklas tjockare än 5-7mm. Väljer man polyester, köper man polyester löst och blandar själv med microballonger. Epoxyn som är att föredraga köper man färdig. Det går åt mycket spackel, mer än man kan tro, så det kan vara ide att jämföra priserna. WC Watertite är lättarbetat men något dyrt. EPOTEX, säljer ett epoxyspackel som heter NM, som prismässigt överträffar WC, men är något tyngre att slipa. Priset på WC 5kg/3 liter är 1198:- och NM 206 1.9kg/1.4 liter är 225:-(jan-99). Literpriset blir då 400:- resp. 160:-, till NM 206 fördel. Det kan gå åt upp till 15 l, beroende på hur dålig kölen är. 1mm höjd på 1 m2 är lika med 1 liter. Börja nu att spackla en ås vid varje sektion. Den kan göras 5-7 cm bred. Spackla hellre i flera omgångar då allt överflöd måste slipas bort. Använd en riktig ansiktsmask vid all spackling och slipning. Detta är mycket viktigt. Slipa nu varje ås så att den stämmer med mallen. Var åter igen noga med att mallens centrumlinje ligger mitt i nosen. Använd 40-80-papper på en rondell och en oscillerande maskin. När alla åsarna är färdiga kan man spraya åsens yta med en avvikande färg. T.ex. svart billack. Detta underlättar vid kommande slipning. Det blir lätt att se att man inte slipar för mycket på åsarna. Åsarna är grunden till ett bra resultat, så lägg ner lite extra krut på inslipning av åsen. Nu börjar det roliga. Bredspackling mellan åsarna. Till detta kan det vara bra att använda några aluminiumplåtar eller styva spacklar. Lägg på rikligt med spackel mellan två åsar och drag av med aluminiumplåten vilande mot åsarna. Spackla flera gånger om du skall bygga upp ett tjockt lager. Nu återstår slipning och eventuellt målning. Slipa först med 40-80- papper och var noga med att inte slipa för djupt i åsarna. Slipa sedan till ca 220-papper. Använd alltid ansiktsmask. Var extra noga med kölens främre del. Nu återstår endast målning och slipning till slutfinish. Lämpligen med en epoxy-grundfärg, T.ex. Le Fant nylonepoxy. Måla 4 lager och låt härda mellan varje. Om du har byggt ett hus och har varmt kan du kanske slipa efter en vecka, annars kan det ta längre tid. När färgen härdat och om vädret tillåter kan det nu vara läge att riva huset. Vattenslipa med 220-papper till att börja med. Gå sedan till finare papper, 400-papper brukar räcka. För att retas med tvivlande varvsgrannar och dina kappseglingskonkurrenter kan du slipa ner till 1200-papper. Men detta påverkar psyket och armarna mer än farten.
SAMMANFATTNING: Du behöver:
Arbetsgång:
Kostnad: 2000-2500:- Tid: 50-100 timmar Efter allt detta får du skylla på något annat än kölen när det går dåligt.
Tabeller över köl- och roder- profiler
|
|
|